I en värld där globala hot som klimatförändringar, kärnvapenkrig eller naturkatastrofer blir alltmer närvarande, är det nödvändigt att tänka på lösningar för människans överlevnad. I detta sammanhang har en studie utförd av ett team av forskare vid Otago University i Nya Zeeland undersökt vilka livsmedel som är mest lämpliga för att överleva en apokalyps. Dessa forskare har fokuserat på att identifiera de livsmedel som, tack vare sina egenskaper, skulle kunna garantera människans överlevnad i en situation med extrema klimatförhållanden.
Studien, som publicerats i tidskriften PlosOne, undersöker vilka grödor som skulle kunna vara mest effektiva för att försörja befolkningen i händelse av globala katastrofer, och gör detta utifrån en metaanalys av tidigare forskning om urban jordbruk. Genom att studera olika odlingsalternativ och den mängd mark som krävs för att en person ska kunna överleva under ett år har forskarna kommit fram till några överraskande slutsatser. Under normala förhållanden framstår ärtor och baljväxter i allmänhet som de mest effektiva grödorna, medan spenat och rödbetor är de bästa kandidaterna under en kärnvapenvinter.
Vilka livsmedel behöver du i händelse av en apokalyps?
När vi tänker på livsmedel som kan vara avgörande i händelse av en apokalyps är det lätt att föreställa sig att endast de mest motståndskraftiga och rikligt förekommande grödorna skulle garantera överlevnad. Studien visar dock att de mest effektiva grödorna inte nödvändigtvis är de som kräver stora markarealer eller de som har en god smak.
I detta avseende fann forskarna att spenat och rödbetor är de bästa kandidaterna för att klara en situation med kärnvapenvinter, eftersom de är tåliga växter som tål kallare temperaturer och i de flesta fall inte är beroende av direkt solljus för att växa.
Under en kärnvapenvinter skulle himlen täckas av ett lager av rök och aska, vilket skulle blockera solljuset och försvåra fotosyntesen. Detta skulle ha en förödande inverkan på konventionella grödor, men spenat och rödbetor har en högre tolerans för ogynnsamma förhållanden.
Dessutom är det växter som erbjuder en god mängd näringsämnen och är relativt lätta att odla. Deras förmåga att växa i mindre bördiga jordar gör dem till ett lönsamt alternativ i situationer där resurserna är begränsade.
Effektiv utnyttjande av utrymmet
En av de mest överraskande aspekterna av studien är grödornas effektivitet när det gäller utrymmesbehov. I ett scenario med global katastrof, såsom ett kärnvapenkrig eller nedslaget av en stor meteor, kan det tillgängliga utrymmet för odling av livsmedel vara extremt begränsat. Av denna anledning fokuserade teamet vid University of Otago på att hitta grödor som inte bara var näringsrika, utan också kunde odlas på små ytor.
Ärter visade sig till exempel vara en av de mest effektiva grödorna i en urban miljö under normala förhållanden. Denna gröda kräver endast 292 kvadratmeter mark för att försörja en person med mat under ett helt år, vilket gör den till ett idealiskt val för områden med begränsat utrymme.
Dess höga proteininnehåll och förmåga att växa i tempererade klimat gör den mycket lämplig för en eventuell global katastrof som inte innebär extrema klimatförhållanden. Men som , är ärtor inte köldtåliga och deras livskraft minskar under en kärnvapenvinter.
Vete och morötter under en kärnvapenvinter
När klimatförhållandena försämras, som i fallet med en kärnvapenvinter, måste valet av grödor anpassas till de låga temperaturerna. Studien tyder på att en kombination av vete och morötter är mest effektiv under sådana förhållanden, eftersom dessa växter har högre köldtolerans.
Konkret fann man att en blandning av 97 % vete och 3 % morötter är mest effektiv i sådana scenarier. Vete, som är en spannmålsgröda, ger en stor mängd kolhydrater, medan morötter tillför viktiga vitaminer och mineraler.
Denna typ av kombination är avgörande eftersom utbudet av livsmedel kan vara mycket begränsat i en apokalyps. Människor kan tvingas äta en mer ensidig kost, vilket gör näringsrika alternativ ännu mer värdefulla. Dessutom har både vete och morötter fördelen att de inte kräver stora odlingsarealer, vilket gör dem till ett genomförbart alternativ även på begränsade ytor.
Studien ledd av Matt Boyd ger inte bara ett svar på frågan om vilka livsmedel som skulle kunna rädda oss i en global katastrof, utan öppnar också upp för en debatt om hur samhällen kan förbereda sig för att möta dessa utmaningar. Befolkningens motståndskraft, säkerhet och välbefinnande måste beaktas när beslut fattas om markanvändning och livsmedelsproduktion.
