I Danmark överraskar man med en nyhet: ett forskarteam har skapat ”levande cement”. Ja, du läste rätt. Man kallar det också ”levande cement”.
Levande cement
Men… hur fungerar det?
De som har åstadkommit denna framsteg, som verkar hämtad ur en film, är forskare vid Aarhus universitet i Danmark.
Efter tillkännagivandet har byggbranschen fått ny energi, förändringen är överraskande och lyfter den in i framtiden redan nu.
I AS rapporterar man att forskarna, för att få fram levande cement, ”integrerade bakterien Shewanella oneidensis, känd för sin förmåga att extrahera elektroner från sin cell, i betongen, så att den skapar ett laddningsnätverk som lagrar och frigör energi”.
Shewanella oneidensis, förklarar iNaturalist Ecuador, ”är en bakterie som är känd för sin förmåga att reducera metalljoner och leva i miljöer med eller utan syre”.
I Unión Rayo påpekar man att bakterier, ”som alla livsformer, också behöver näring”.
Som svar på detta utvecklades en teknik. Forskarna ”designade ett mikrofluidiskt system som förser dem med proteiner, vitaminer och mineralsalter, som om de befann sig i ett akvarium. Med denna mekanism hålls mikroorganismerna aktiva och om de dör kan de till och med återupplivas och återfå sin energikapacitet, vilket innebär att vi talar om en oändlig cykel”.
”Denna teknik kan återställa upp till 80 % av materialets ursprungliga kapacitet, både det inerta och det aktiva”, säger Qi Luo, huvudforskare för upptäckten, citerad i AS.
Qi påpekar att ”detta är det första steget för att framtidens väggar och fundament ska fungera som batterier”.
Framtida tillämpningar
Både i stads- och landsbygdsområden kan ”levande cement fungera som stöd för solpaneler, vindkraftverk eller autonoma nätverk om man lyckas öka mängden energi som det kan lagra”, rapporterar Inspenet, en webbplats om ingenjörsämnen.
De påpekar att enligt teamet vid den nämnda danska universitetet skulle ”ett rum byggt med denna cement kunna lagra upp till 10 kWh bara i sina väggar, vilket är tillräckligt för att driva en företagsserver i 24 timmar”.
Om levande cement används i offentlig infrastruktur, såsom broar eller tunnlar, ”skulle det kunna driva strukturella sensorer utan kablar eller konstant underhåll”. (I)
